Eldorado med Kjell Alinge

Tisdag 2 december 1982 (helt komplett spellista)

Vanlig hallåman: 24, ja det är den tiden då dygnet tar slut, det är den tiden då Program 1 redan har slutat att sända, det är den tiden på dygnet då Program 2 kommer att sluta att sända, det är också den tiden på dygnet då Program 3 går över i nytt dygn. Det gör ju alla kanalerna men vi sänder ju inte i alla kanaler på nätterna, men när P3 går över i nattradio, så att säga. Och natten, det är någonting som hör Eldorado till. Nöjen är likadant, nattens nöjen och stjärnornas musik. Allt detta kan ni njuta av, häpnas av, vem vet kanske t.o.m. förfäras av eller förvånas av, i Eldorado.

Eva Dahlgren � Eldorado (hela signaturlåten)

Lars-Göran Nilsson: Som vanligt Eva Dahlgren som sjunger vår signatur.

Michael Jackson � Off The Wall

Fjum-fjum reportage: Och i kväll frågar vi: � Nils-Petter Sundgren. Sätt igång. � Torsten Ljungstedt. Det är här jag säger: sätt igång. � Om du fick leva resten av ditt liv helt efter egna ritningar, hur skulle de se ut? (Torsten:) Du, jag tycker det skulle vara väldigt trevligt att ha ett hus nånstans, ett ställe i Sverige och ett utomlands gärna uppe i ett berg vid Medelhavet, och det skulle gå en bäck igenom och det skulle finnas lite fruktträd. � Ekonomin då? � Du sa ju att jag fick göra vad jag ville, och det har väl Gud försökt nåt sånt. ( Nils-Petter :) Skidor på vintern. Olika skjortor utför. Sen så skulle jag väl resa lite grand till Kalifornien på vårkanten, och sen skulle jag vara i Sverige på sommarn och även på hösten, och då fortsätta att skriva och att göra program. Och så vara tillsammans med min familj emellanåt också.

Mark-Almond � Girl On Table Four

Michael B. Tretow varm synthjingel: El-do-ra-do

Maritza Horn � Ögon (även Björn J:son Lindh m.fl. är med)

Pressen på pulsen med Kjell Alinge: Italien, landet som porlar av prat. (radioprat från italiensk radiostation) Låter som om varje italienare var född med minst tre tungor. Italien blir så mycket av allting. (sorl och rop från italiensk torghandel) Det är en enda stor tummelplats; prat och babbel och bubbel. Därför så är det inte så konstigt att den italienska versionen utav modetidskriften Vogue ser ut som den gör. Så här ser den ut. ( Blaff !) Den är tung. Som en hörnsten i ett nytt romarrike. Hela tidningen är för mycket, på ett sätt som gör att man hela tiden vill ha mera. Det är en modetidskrift men bilderna är för många och kvinnorna är för många och för vackra, och jag vill hela tiden (blädder-blädder-blädder-blädder...) bläddra fram ännu fler, och ännu fler. När jag vill läska mig efter en torr promenad i det svenska blå-vita bassortimentet, då griper jag efter italienska Vogue . Kläderna är vilda, läckra, lysande eller hotfullt leende. Om du har sett en läderkavaj skratta mot dig nån gång, med blanka knappar och uppslitet blixtlås, så förstår du vad jag menar. Och kvinnorna står som gudinnor i slottsruinernas stjärnljus. Ögonen glänser som [den] karibiska havsytan. De har månsken i blick, men hajfenor slitsade snabbt genom spegelblänket. Människor som är rika som troll verkar sällan utveckla mer än en stor girigbuk, de verkar inte våga ha roligt för miljonerna. I italienska Vogue så får man en hel del tips på hur man gör lyxlivet till en lek för fullvuxna. Lukta gärna på den här tidningen. Av texten fattar jag intet, men italienskan är vackrast i världen i skrift. De har snygga, slanka stavelser och full av elle och etti och menti och ini och omo . Bara språket är en enda konfektkartong. Oktobernumret av italienska Vogue kostar bara 70 kronor och 35 öre. För den summan får du 35 nummer av Expressen � men vad ska du med den bunten till? Sämre papper är det också. För samma summa får du kanske en miljondel eller nåt sånt utav flygplanet Viggen, en halv vingmutter eller så. Och det kan man ju leva utan.

Isadora Juice � Isadora (från Italien)

Michael B. Tretow: Frankenstein-jingel (repris från 29 nov)

Talking Heads � I Zimbra

Ett gyllene örhänge: [året] 1962 så börjar det dyka upp astronauter och inte bara kosmonauter som hittills, fast det hade sina problem. � Det var en ganska besviken John Glenn som klättrade ut ur sin rymdkapsel Vänskap 7 här på Cape Canaveral strax efter klockan fyra i eftermiddags, svensk tid. Han hade då suttit i kapseln drygt fem timmar, redo för sin färd kring jorden. � (en snutt ur Anita Lindblom � Ta' Ett Snälltåg Till Himlen (1962)) � För svenskarna så gick det bättre 1962. � Den glider in i mål! Den glider in i mååål! � 1962. Kubakrisen kom och gick. � Spänningen i Kubakrisen har minskat timme för timme under eftermiddagen här i Amerika och i FN, och det förefaller nu som om risken för en sammanstötning mellan amerikanska blockadfartyg och ryska lastfartyg på väg till Kuba skulle vara på väg att undanröjas. � 1962 hade vi en vargtass i folkparken också, fast då var det Little Joe från Cartwright. (snutt ur livespelning med vrålande fans)

The Crystals � He's A Rebel (1962)

Monica Schmidt jingel med swisch: Eldorado

Murray Head � Mademoiselle

Fjum-fjum reportage: Och i kväll frågar vi: � Nils-Petter Sundgren. Sätt igång. � Torsten Ljungstedt. Det är här jag säger: sätt igång. � Hur ska man få oss svenskar att gå på bio oftare? (Torsten:) Du, man får vara lojal mot publiken, och det kan ju vara ganska komplicerat, du vet. Gå ut ifrån sitt hus, ta sig genom snön eller regnet eller otrevliga vägar eller vad du vill. ( Nils-Petter :) Det är filmproducenterna som måste göra bättre, roligare och mera spännande filmer. (i bakgrunden: John Barry � James Bond Theme ) Sen måste man ha med filmer som inte bara lämpar sig för helt unga människor. Och det är önskvärt, alltså med andra kulturer, det finns filmer även för lite äldre människor. (Torsten:) Jag har varit med om i Stockholm att vaktmästaren kommit in och filmerna slutat på duken och ljuset har tänts i salongen, och så säger han: om dom två personerna som sitter på bakersta bänken inte går sin väg så fortsätter vi inte med filmen. Och sen har olika raggare i salongen hjälpt till och kasta ut de där två längst bak.

Ronnie Bond � Fly On The Wall

Björn J:son Lindh � 2 Ono (Hyllningslåt till Yoko Ono, med Janne Schaffer, Per Lindwall och Stefan Brolund, en specialinspelning för Eldorado som kom att ges ut på LP:n Musik 1981)

Roy Ayers � Don't Stop The Feeling

Film med Stefan Wermelin: Och så sitter man på bio igen. Jag känner för en riktigt färggrann och imbecill historia där alla spränger varandra i luften. Så jag går och ser Attack mot Eiffeltornet ( The Hostage Tower/La Tour Eiffel en Otage, Claudio Guzmán 1980). Mm det här verkar ... attack? Va? Nä, snack alltså. Se upp nu, detta är en mycket, mycket, mycket, mycket, mycket, mycket, mycket seeeg film, trots att det görs ideliga försök att rycka igång historien med laserkanoner och annat krafs, säckar den gång på gång ihop igen. Trots försök att öka tempot sjunker filmen ihop till ett Eiffeltorn av skumgummi-ummi-ummi-ummi-ummi-ummi. Varning för denna sega, sega, ga, ga, ga, ga, ga, ga sak. P.S. Britt Ekland medverkar, dock ej i rollen som Eiffeltornet.

J. J. Cale � Boilin' Pot

Ann Peebles � I Can't Stand The Rain

Jingel: Skriv till Eldorado, Riksradion, 105 10 Stockholm (med radioljud och swischljud) Eldorado, Riksradion, 105 10 Stockholm

På samma våglängd: Fleetwood Mac � Brown Eyes

Avbrott för Ekoredaktionen med tisdagens nyheter i ett sammadrag

*

Eva Dahlgren � Eldoradosignatur (instrumental)

Monica Schmidt jingel med ekoeffekt: Eldora-dora-dora-dorado...

Magnum Bonum � Hög Hatt

Kjell Alinge humor: Dags för hitta din vän i Eldoradokontakt. Finnes: brylcreemad fettdago(?) med motorcykel. Intressen: allt som gör livet värt att leva, som exempelvis överfall i mörka gränder, frontalkrockar, stridsvagnsbyggsatser, termonukleär strategi, spikmattor, roliga skämt med knogjärnen som på fester man slår ut, uppbrutna radarstationer, tågrån genom tiderna, utplåning på skoj och stora jätterobotar. Sökes � i samma brev står det: likasinnad, ung, romantisk familjeflicka med änglahår och svävande gång, skira lemmar och gärna intresserad av små nyckelpigor och solnedgångar på sommarlovets sista skälvande solnedgångsdag då man sitter med tårgulnade brev och hör Pat Boone sjunga uppepå verandan. Svar till signaturen Ronnebypappan.

Helen Reddy � A Way With The Ladies

Kjell Alinge och Janne Forsell humor: (Ihållande ringsignal, Kjell blir irriterad:) Jaa, vänta, vänta jag kommer! Hallå, vänta! Nej, vad är det här nu då? Nej, nej, vad är detta? Vänta, nej, nej, vänta! Vad är det här för någonting? (Kjell öppnar dörren) � Ja, goddag. Vi är två äldre tanter som ringer på så här för att berätta att världen snart går under, men att ni ändå kan fsrumsssurrsfrumsrum. � Vad sa ni där på slutet? � Jo vi har en tidning här som Kjell kan läsa allting: Fsrumssurrsfrumsrum . � Vad är, förlåt men vad är det här frsumsssrumsrumsrum för någonting? � Det är så att Frumsssurrsfrumsrum har bestämt att vi alla en dag ska sumsumsurrsfrumsrum. � Ja det var bra, nu räcker det här, tack det var intressant, jag förstår ingenting av det här. Adjö, så det räcker nu. � Min herre, ni kan själv läsa allt detta i Fsrumssurrsfrumsrum . � Nä, nä, nä, nu är det nog med frumsssurrsfrumsrum! Nu går ni här båda två genast, annars så spränger jag er i luften! � Spränger i luften? Ni skojar! Det står det ingenting om i Surrssurrsfrumsrum... ( BOOOM !! Krasch ! Rasselras !) Näää, han gjorde det! Vi går sönder, Greta! � Sådärja. Komma här och prata med mig om frumsssurrsfrumsrum, va?

Dolly Parton � Dark As A Dungeon

Hallåman Lars: För att lugna de upprörda lyssnare som hört av sig, vill vi poängtera att sprängningen av de två äldre damerna i föregående sketch var helt och hållet påhittad. Det har alltså inte hänt. Programmakarna ville skapa en surrealistisk effekt, en så kallad humor noveau. Det var heller inte meningen att på något sätt... ( BOOOM !! Krasch ! Rasselras !) Hallåman Emma: Vi vill meddela att sprängningen av hallåtjänstemannen alldeles nyss var helt och hållet påhittad. Programmakarna har här använt sig av så kallat Hacke Hackspett-våld i en humorspiral, eller rolig cirkel som det gäller att ta sig ur. Nu kommer programmakarna på slutet att istället lägga in får, och då blir det ju verkligen roligt. Det vet ju vi alla hur roliga får är när de säger bäää. (Stora och små får som bräker)

Kid Creole And The Coconuts � Maladie D'Amour

Michael Tretow humorjingel: Handen på hjärtat, visst var det mycket bättre förr? (repris från 29 nov)

Siouxie And The Banshees � Christine

Fjum-fjum reportage: Och i kväll frågar vi: � Nils-Petter Sundgren. Sätt igång. � Torsten Ljungstedt. Det är här jag säger: sätt igång. � Om det fanns fyra radiostationer i Sverige? (Nils-Petter:) Ja, det ligger nära till hands att tro att den som hade den mest populära och okomplicerade prgrammet skulle ha flest lyssnare. Det är en lite deprimerande tanke, så vi tänker oss att vi har istället en station som har en blandning utav allvar och lättare program. ( Torsten:) Jag skulle nästan som en, vad hette de där herrarna som gräver i marken och får fram gamla ruiner, de heter? (Nils-Petter:) Arkeologer. ( Torsten:) Arkeolog, ja. Återuppliva det gamla riksprogrammet, därför att de andra tre kanalerna skulle syssla med sporten och riksdagen och politiken, och förgiftade vattendrag och allting som är väldigt viktigt, och så skulle jag göra ett avrundat program som liksom var där från början och det skulle det 6 veckor i förväg veta exakt vad det skulle innehålla. Jag skulle liksom ta en hemmapublik i beaktande precis som jag skulle göra för en biograf. (I bakgrunden: signaturen för Hylands Hörna (?))

The Korgis � Young 'n' Russian

Eldorado i 60-talet: Little Peggy March � I Will Follow Him (1962)

Film med Stefan Wermelin: Julkavalkad med Kalle Anka och Musse Pigg (de var bättre förr)

Danny Toan � Come Into My Life (instrumental jazzrock, 1977)

Fjum-fjum reportage: Och i kväll frågar vi: � Nils-Petter Sundgren. Sätt igång. � Torsten Ljungstedt. Det är här jag säger: sätt igång. � Tycker du att det finns nåt generalfel på svensk underhållning? ( Nils-Petter:) Den är ofta för tunn. Utav en amerikansk film eller en klassisk engelsk komedi har jag en känsla av en rikedom, ett slöseri på idéer, men i Sverige så är även idéerna förhållandevis sällsynta, man tänjer ut ganska tunna idéer ibland. � Svensk underhållning är alltså seg deg? ( Nils-Petter:) Väldigt ofta. ( Torsten:) Just det att de inte, de sysslar inte med publiken, de är framför allt inte lojala mot publiken [...] De är fruktansvärt okunniga i hur en sån person är som jobbat hela dagen [...]

Snatch � Another Brick In The Wall

Jingel (hästhovklapper, skrivmaskin): Skriv i natt. Till Eldorado, Sveriges Riksradio, 105 10 Stockholm.

Lacy J. Dalton � Crazy Blue Eyes

Eldorado betyder på svenska Nattens nöjen och Stjärnornas musik. Och Eldoradoproducenterna är: Kjell Alinge, Lars-Göran Nilsson, Lennart Wretlind. Dessutom i Eldoradoredaktionen: Janne Ferm, Jan Forssell, Monica Schmidt och Stefan Wermelin.

Eva Dahlgren � Eldorado (instrumenta l)

I Eldorado medverkade, förutom de vi hörde nyss, Lars Hemmingson och Emma Bäckman som hallåmän, och tekniker i kväll var Gunnar "Kulan" kugelberg, Bampe och Jan Kruseman.

 

 

fil.mag. Sandra Petojevic, 17 februari 2021