Eldorado med Kjell Alinge

Tisdag 3 februari 1981 (helt komplett spellista)

Vanlig hallåkvinna: Och nu, klockan 22, Eldorado, nattens nöjen och stjärnornas musik!

Eva Dahlgren � Eldorado (med ekoeffekt)

Kjell Alinge presentation (i bakgrunden en mjuk, plingande och vanligt förekommande ambientmusik med porlande vatten i bakgrunden): Eldo-rado. (med skeptisk röst:) Jahadu? (med mjuk röst:) Nattens nöjen och stjärnornas musik. (skeptisk röst:) Nattens nöjen? Är det nåt skumt va med det här? Det här Eldorado, va? (mjuk röst:) Javisst. Vi skummar och porlar, vi pyser och fräser från fradgan till saven. Och vi kommer garantera att aldrig [komma] till saken. Tillsammans med musikens maränger och andra mannekänger, har vi börjat den långa, leende flykten från verkligheten mot en sanning, i siden. Sjunk nu med Eldorados dykarklocka ner i de gyllene djupen. Här börjar två timmar som glimmar, för alla som simmar med strömmen i P3-kanalen.

Al Stewart � Life In Dark Water

J.J. Cale � I Got The same Old Blues (1974)

Kjell Alinge humor: Tillbaka till studion � nä det var inte det. Ja, jag står just nu här vid hörnet Stureplan, Odengatan, Västmannagatan, Karlaplan, Götgatan, Ringvägen och dom andra gatorna som är en enda stor gröt som har � eh� Just nu så faller det ett blötgrågulflammigt regn i stora trötta plaskiga suckar och jag tittar just nu ner i rännstenen, och här flyter det förbi en Tulo-ask och två trötta löv, och där borta är det en � en � det är en liten pa� kartong där som står och fladdrar i vinden. Nu kommer det ut en gammal dam och sätter sig i kartongen alldeles översiggivet, och tittar åt alla håll, och hon � hon blir sittande där i en Buddhaställning tittande rakt upp i det grå. Nu kommer det gaffeltruckar med omkullfallna direktörsmanchettproletariatkroppar, inkörs här som har fastnat i portarna. Dom ligger här och där i drivor med mögelastrakaner uppkörda i � i � Vi ser nu, just här kommer det ifrån, upp från tunnelbanan, människor med � med tidningar fastduschade i ansiktet. Stora Expressen-, Aftonbladet-kopior och människor som är levande annonspelare för � för dom grova väderspänningsaftonkaskaderna utav trötthet. Just nu bredvid mig går det en kvinna som � som � öh� som � hon hade � som � det har � öh� det i blicken. Hon tittar just nu rakt in i � där i ett skyltfönster med en liten sko � en liten brun trött sko med en knarrig undersula � (tonar bort)

Kate Bush � Egypt

Totte Wallin � När Jag Springer (specialinspelning för Eldorado, skojlåt aldrig utgiven på skiva)

Jacque � Keep On Joggin' (originalet till ovanstående cover)

Fjum-fjum reportage: � Jonas Hallberg. � Ja, vad vill du? � Är det sant att det hela för din del började utanför damtoaletten på en personalfest? � Nä det är inte sant. Det var inne på damtoaletten. � Ditt favoritspår just nu? � Ja, alltså det låter så jävla snobbigt va, men det är faktiskt så att jag köpte häromdan en Beethovenplatta. Beethoven har ju skrivit många fina grejer och där hade han fått ihop en symfoni som han kallade för sjunde. Den förekom nämligen i ett tv-program, tidigare i år, som handlade om Hallwylska grevinnan, en oerhört märklig tant som skapade Hallwylska Palatset. Hon samlade samtliga pinaler som hon hade omkring sig, från ruttna handdukar till pennstumpar, och katalogiserade och la upp ett museum över detta. Som bakgrundsmusik till det här programmet gick 7:2 alltså. Oerhört suggestivt! � 200 spänn för en kaninbur utan gavlar? [�]

Phil Collins � In The Air Tonight

Fjum-fjum reportage: intervju med tv-personligheten Jonas Hallberg (forts.)

Noosha Fox � More Than Mol ecules

Film med Kjell Alinge: Näe, jag kom inte iväg på bio. Jag tänkte ta upp en tv-rysare istället. [�] Häromdan kom jag äntligen underfund med varför jag faktiskt tyckte att programmet om videovåldet var en rysare, var så kusligt. Motorsågsmannen? Näe, det var inte det värsta i Studio S -programmet. Han var kladd och ketchup; och kväljande är sånt, möjligen. Det som fick mig, och som fortfarande får mig att känna kalla kårar när jag tänker tillbaka på den här rysaren, det var studiopubliken. Jag kan se dem framför mig fortfarande. Bleka och besinningslösa satt de där, hoptufsade, och skrek nästan, väsnades om att: Det här måste stoppas, genast! På sekunden, troligen. De kastade sig i strupen på ministern Wikström, och de släppte inte greppet. Han skulle lova nu och här och genast, och de trängde upp honom mot väggen och väste, och han skulle ta på sig, han skulle ta mig f� han skulle ta på sig och vara diktator. Annars var det inte demokrati. Där satt de och var upprörda, och allt det här var tv-show och drama, och det var så tydligt meningen, det var planerat. De var gläfsande marionetter i Studio S -ledningens händer. Alla de upprörda mammorna. Och Wikström hukade sig och P-O Sundman harklade sig och la sig platt på golvet. Och det var inte Studio S längre. Nä, det var en hårdkokt rysare. Det här var en offentlig häktningsförhandling, där alla som vågade säga pip blev kapitalets grisar eller barnaplågare. Och nästa dag slog jag upp tidningen. Och då hade polisen ryckt ut och beslagtagit. Den stämningen, den lynchstämningen, det var � det var verkligen den stora tv-rysaren. Och omdömet, det har de inte hittat än.

Bee Gees � Spirits (Having Flown)

Film med Kjell Alinge: Näe, jag kom inte iväg på bio, det står, den här lilla burken står i vägen, jag kommer inte förbi här. Det blir ingenting om bio nu heller. Istället så tänkte jag rikta mig direkt, alldeles rätt ut. Tjena. Är det folket nu därute? [�] För nu har jag sett dina favoritsaker på tv här. Näe. Näe du, det här: Loffes Show alltså. Janne Carlsson, bräk och flabb och klunsa på som en noshörning alldeles styrsellöst och hä-hä-bräkande så kulisserna går i vågor. Va? Och in med Björn Skifs utklädd till pantad dräng, imbecillt vindögd, fjantigt så han knappt kan gå rakt, plaskar runt och glor ner i Ann-Louise Hanssons urringning och jönsar på dialekt i alldeles för korta byxor och � Näe, nä! Och sen, sen ser jag Lasse Holmquist som bjuder in en vithårig dam ur politiken, och så börjar de också flabba och pladdra, och det är alldeles utspillt hemma över golvet, och det är präktigt och ljummet och bubbligt och det är sånt där prat som bara mal som en kvarn. Sånt där prat som håller på minst � (Kjell börjar mala med en gammaldags kaffekvarn) � vantarna som du stickade 1812 och tappade en i Bengtssons backe, ojoj! Dom hade en folkilsken schäfer, Bengt, nä det var ju en labrador, en sån där stor fet stöddig typ som bet kamrern en gång så han fick åka ända till Lund, till hospitalet! Alla trodde han hade rymt med storbonns Greta, minns du, hon var fet som ett lass och alltid full i sjutton, ja, javisst! Och vantarna hittade du aldrig, va, fast faster Karin knypplat dem; du grät när du packa upp dom på julafton, minns jag, och skinkan som var så lagon salt. Och dom skinkorna! Skinkorna saltade ju så fint! Och här kommer pastor Larsson in, det är ju 300 år sen vi sågs, när han måla en liten pinnstol i köket i lindblomsgrönt, pjätt-pjätt, pjätt-pjätt, sa du med penseln minns jag, pastor, dig glömmer jag heller aldrig, jag kommer ihåg allting! (kaffebönorna tar slut i kvarnen men Kjell vevar på lite till) Det här, hörru du, det här � Folket! Sitt inte och so� du! Det här, va. Det här säger nog mer din grej. Det går ju inte att använda till nånting! Va? Om det nu inte skulle visa sig vara så spånigt att man kunde göra biomassa av det, såna där små kulor, pladderpellets!

M � Keep It To Yourself

Eva Dahlgren � Rätten Till Mitt Liv (ny singel)

Fjum-fjum reportage: intervju med tv-personligheten Jonas Hallberg (forts.)

Secret Service �Stay Here The Night

Avbrott för Ekots sammandrag av lördagens nyheter

*

Eva Dahlgren � Eldoradosignatur (instrumental)

Kjell Alinge presentation (nasalt, han håller för näsan för att låta gammaldags): Du befinner dig återigen ombord på S/S Eldorado, sidenzeppelinaren som flyger i P3. Vi sänder nattens nam-nam och stjärnornas cha-cha-cha-cha-cha-cha. Vi susar fram, ljusår över salt och moddar (saltomortal?). Till vänster ser du just nu dom hängande trädgårdarna, och nu börjar det killa i lilla magen ska jag säga, när vi alldeles strax dippar ner i en luftgrop full av lianer, bananer, japaner, sultaner, papuaner och vinglande tulpaner!

(Eldorado i 60-talet) The Byrds � Dolphin's Smile (1968)

Phil Seymour � Precious To Me (singelversionen)

Kjell Alinge betraktelse (i bakgrunden: Giorgio Moroder � The Seduction (Love Theme) from American Gigolo , en lugn elpianolåt med synthfond som ofta förekommer i Eldorado, här spelas den för första gången): Nånstans, i en kulvert med vita kakelväggar, slås en autokoppling på. Samtidigt kliver jag ut ur snabbköpet på hörnet, och kassarna drar neråt som blytyngder i händerna. Jag försöker räta upp mig så där, så sträcker jag stolt på nacken, och slänger iväg en blick upp i rymden. Men den studsar, blicken studsar mot den hårda räfflade glasbotten på en utav stans tusen gungande lyktgondoler. Va ? Skärt ? Gatlyktorna vaggar i afton med skärt sken mellan husen. Gatan är en skär dalgång med branta femvånings klippväggar i skärt. Och lyktorna, de hänger där i stålkablar i tvåvåningsplanet. De lyser faktiskt skärt. Himlen ovanför är dovt gråblå, en sån där färg som vaktbolagen älskar. Gatan är spritsad med sand och grusremsor korsar, snön har hastigt smält under dan och nu glänser husväggarna av skär fukt, och alltsammans, asfalten, grussträngarna, den gula japanska shoppingracern på andra sidan gatan, allt. Allt badar i skärt. Rosa? Va? Nu blir det brandgult, det liksom flyter, flammar, det är en � är detta en psykedelisk ljusshow? Och så står jag där, utanför snabbköpet, och på en minut har ljuset vridits genom alla de här filtren, från skärt upp till isvitt. Jag tittade upp mitt i lykttändningen, mitt i det ögonblick då stans skymning tänds. Och nånstans, i en kulvert med kakelväggar tickar nu kiloWatten in på datorn, ifrån alla gator, hela natten.

(Eldorado i 60-talet) The Doors � End Of The Night (1967)

Mike Dee � Passion And A Twist (Michael Dee gör sin skivdebut med denna singel)

Reportage från Mariahissen, ett av få ställen i Stockholm där man kan höra rockmusik. I lördags kväll spelade Dag Vag, men de hade släppt in så mycket folk att det inte gick att vara kvar där. (en snutt ur Dag Vag � Tjockhult ) I söndags var jag på Roxy som håller till på diskoteket Atlantic i Stockholm; där spelade grupperna Chatterbox och Date-X. [�] Där var det riktigt roligt att gå bland folk. [�]

Pylon � Danger (har spelats ute på klubbar i New York)

Kjell Alinge och Janne Forssell humor: Välkomna till Kulturkajutan som är ett särskilt hörn här i Eldorado. Det handlar om Deppri just nu, en trend som är högaktuell. Och det intressanta är att det här fanns redan 1975, i ett program som gick i radion då. Vi har också en text-ljud-konstnär i studion på besök; vi lyssnar först på den här kompositionen Container Ypsilon Skrutt . [�]

Eagles � King Of Hollywood

Roger Rönning � Kom Igen (ny singel)

Anders Hanser intervjuar den 33-årige musikartisten och låtskrivaren Roger Rönning

Roger Rönning � Vinterbild (1977, mitt i tonas låten bort av nedanstående intervju:)

Anders Hanser intervjuar musikartisten och låtskrivaren Roger Rönning (forts.)

Roger Rönning � Det Händer Bara En Gång (1980, mitt i tonas låten ner av nedanstående intervju:)

Anders Hanser intervjuar musikartisten och låtskrivaren Roger Rönning (forts.)

Roger Rönning � Det Händer Bara En Gång (forts.)

Nicholls & Williams � Lies (från Australien)

Judy Mowatt � Zion Chant (från Jamaica)

Eldorado betyder på svenska: Nattens nöjen och Stjärnornas musik. Och Eldoradoproducenterna är: Kjell Alinge, Lars-Göran Nilsson, Lennart Wretlind. Dessutom i Eldoradoredaktionen: Janne Ferm, Jan Forssell och Monica Schmidt.

Eva Dahlgren � Eldoradosignatur (instrumental)

(slut på ljudfilen)

 

 

fil.mag. Sandra Petojevic, 7 mars 2021