Radioapparaten Söndag med Kjell Alinge

Söndag 1 april 1984 (helt komplett spellista)

Lennart Wretlind (med ljudeffekt av gående lackskor): Skynda dig, det har börjat, Kjell Alinge! Radioapparaten har börjat och det är två minuter över tio! Snabba dig! Fort! Äh, jag går ut och hämtar honom.

Coste Apetrea � Radioapparatensignatur (långsam dragspelsversion)

Kjell Alinge och Lennart Wretlind (först tillsammans, sedan alternerande med varandra): Radioapparaten, tutti-doodi-doo, första april, april, tutti-doo! Ja! Just nu så meddelas det att lejonen på Skansen har fött sälungar. Biologerna häpnar över hela världen och forskare strömmar till för att undersöka det inträffade. (Pffhihi, fniss!) Chalmersspexare har rivit Stadshuset av misstag [�]

Paul Simon � Allergies

Kjell Alinge: Om drömmar som går i kras, om våra sköra liv, om hjärtan som krossas. Det som Paul Simon sjunger om på den nya LP:n Hearts And Bones ; vi har hört Allergies . Han fortsätter skriva världens bästa popballader, och det här är nog världens bästa popballadskiva just nu. Den här killen från New York, kort, spinkig, tunnhårig, smal, en liten kille med massor med berättelser om människoöden, om folk som träffas och driver isär igen.

Paul Simon � Hearts And Bones

Kjell Alinge: Paul Simon simmar med precision över sorgens svalg. Jag kunde fortsätta spela Paul Simon hela söndan här, men nej det gör vi inte. Du har förresten förstås tryckt in knappen och fått in just det här: (jingel för Radioapparaten ). Och vi är specialister på nöjen, vi finkammar t.ex. teatervärlden. Där möter du skyltar som Intiman, det sprakar Oscars, Vasan, kina, maxim. En skylt som nästan aldrig gnistrar, men sprakar desto mer i det tysta, det är Lima Brall. Vad är det? Lima Brall? Rakel Granditsky är sanningen på spåren.

Rakel Granditsky intervjuar teaterchefen Aller Johansson och namnet Lima Brall är en förkortning av namnen Lill Lindfors, Magnus Härenstam, Brasse Brännström och � förstås � Aller Johansson, VD för teatern Lima Brall som ägs av de fyra nämnda skådespelarna. (Allers favoritlåt är Stan Getz & Charlie Byrd � Desafinado (1962), en instrumental jazz-bossanova som hela tiden hörs i bakgrunden)

Bill LaBounty � Nobody's Fool

Rakel Granditsky intervjuar teaterchefen Aller Johansson (forts.)

Monica Törnell � Ännu En Gång (från hennes nya LP Mica )

Kjell Alinge & Janne Forssell humor (som sportreferenter som snabbt pratar i munnen på varandra): Där fortsätter programmet och programmet fortsätter nu och Kjell sitter i studion och studion och han går fram, nu över till� Jag sitter alltså i studion, jag sitter bredvid Janne i studion och här sitter jag framför Janne� [�] Janne har börjat referera vad jag pratar om, han är med mig hela tiden [�] (Alinge sänker rösten) Här kommer slutet att bli väldigt dramatiskt, tydligt, långsamt, och vi kommer väldigt långsamt att [�] nu måste vi ha in en skiva � (tonar bort)(repris)

Dionne Warwick � Trains And Boats And Planes (1966)(avbryts efter en knapp minut)

Jacqui Brookes � Trains And Boats And Planes (Scenic Route Mix) (12" singel)

På samma våglängd: Hansson de Wolfe United � Chrysanthemum

Hoagy Carmichael � Georgia On My Mind (1947)

Kjell Alinge & Janne Forssell humor (nyheter med knasiga djurljud): Valmanskåren i vöömm-pak-pak-pakpakpak-päääk (kacklar som en höna) har haft det bråda dagar. Det beräknas att trettio procent av böö-öö-öö-öö-öö-öö (joddel-bräker) har svårigheter inför den valsituationen. I studion har vi Voräääk Pak-prt-pak (kacklar), expert på området här [�] Koack-ack-ack! Är lustiga att seee! (repris)

The Crusaders � Gotta Lotta Shakalada (avbryts efter knappt tre minuter)

Avbrott för nyheter från TT

*

Kjell Alinge (svischande ljud i bakgrunden): Jag står här ute i backarna, det fräser och knopparna reser sig, som vi kan höra här. Det är stora vårsparrisen som tränger sig upp ur terrängen. Där ska vi se om vi kan få in en, där, på avstånd bland några kullar där borta är det stora lökar som bular upp över åsarna. Där har vi ett helt knippe som reser sig över Falköping; våren är på väg, över alla breddgrader, åt alla hörn, från alla håll, våren är på väg.

Coste Apetrea � Radioapparatensignatur (långsam dragspelsversion)

Kjell Alinge (med ny, kyligt glidande instrumental musik i bakgrunden) : Stan är som ett skyddsrum vissa dar. Dimman ligger tät. Tung. Trycker mot pannan. Jag kommer in på bakgården. Jag har en plastkasse. Heinz Baked beans, Tulip bacon från Danmark och några tyska ölburkar. Bakgården är alldeles tom. Dimman hänger här, nånstans i höjd med fjärde våningen, och skymmer killen som brukar skuggboxas. Han syns bara lite diffust nu bakom nerfällda persienner och bakom dimman. Och medans jag parkerar cykeln i cykelstället, och ser portvakten stå i sin svarta rock och vattna begoniorna, så hör jag plötsligt �! Detta är �! Nånstans högt däruppe i dimman finns det en koltrast. Nånstans högt däruppe i dimman sitter det �! Hans näbb öppnar sig. Och ut kommer det vilda, violetta girlanger som hänger över taken. Jag ser dom inte i dimman, men jag hör honom. Han sitter alldeles stilla. Och väntar. Och väntar på att allt ska dra sig undan.

Phil Collins � In The Air Tonight

Kjell Alinge: Luften blir snart ljusare. Ni kommer att höra det i radion också. Svenska musiker har i vintermörkrets skydd arbetat. Som larver har dom krälat bland bandkartongerna. Som vålnader har dom vimsat runt därinne, bland vinylen. Och nu är det dags. Nu ska skivstudions puppa slås sönder och ut fladdrar dom nya synthfjärilarna.

Adolphson-Falk � Över Tid Och Rum (titelspåret från den kommande LP:n med samma titel)

Lennart Wretlind: (gamelanmusik) Bali, den tropiska ön i Indonesien. Paradiset på jorden. (stora skällande hundar) Vad är det för fel med Bali? Jo, det är de här odrägliga hundarna som skäller på nätterna så att man inte kan sova. Hundarna finns där för att Bali inte ska vara alltför perfekt. (syrsor och grodkväk) Andra problem på Bali är de här syrsorna och grodorna som varje natt lägger ut en tropisk bullermatta över risfälten, ett lockande och pockande larm som stiger till ett öronbedövande nattkonsert. (fågelkvitter och porlande vatten) Annars är det väldigt fint på Bali, jag ska berätta mer om det nu på lördag klockan 17 i Program 1.

Janis Ian � Fly Too High (från LP:n Night Rains från 1979)

Kjell Alinge: Och du hör förstås på Radioapparaten Söndag , det enda programmet i hela världen som gång på gång och utan betänketid ger dig det här: (jingel med den pampiga orkestermusiken Miklós Rózsa � Prelude , från filmen Ivanhoe samt diverse bombastiska ljudeffekter)

Helen Shapiro � Let Yourself Go (ur LP:n Straighten Up And Fly Right , cover på Fred Astaire och Irving Berlin (1936))

Kjell Alinge (med kyligt glidande instrumental musik i bakgrunden) : Jag läser i tidningen, på morgonen. Jag har nypit den direkt ur brevlådan, och yrvaken läser jag att hela universum kommer att fortsätta att expandera, i evighet, amen. Det har dom kommit på nu. Alltsammans kommer att skingras, ut i tomheten. Stjärnhopar, galaxer och kometkroppar. Hela smeten är dömd att för all framtid skjutas isär. D.v.s. universum befinner sig i ständig detonation, ejakulation, tills alltsammans har skjutits isär så långt att det kallnar, och dör, och ligger där utspillt, i ingenstans, i bortom-zonen. Universum är dödsdömt. Det har dom räknat ut nu. Men dessförinnan, påpekar dom i tidningen, kommer vår sol att ha slukat oss med en supernova, och svalt jorden och dom andra planeterna. Med andra ord, vetenskapen är övertygad om att allt kommer att gå åt helvete. Fullkomligt. Det dröjer väl några miljarder år, men � Det verkar lite futtigt att fundera på man ska laga fiskgryta till middag eller kanske köpa ett par pizzor på vägen hem istället, när man får veta att hela världsalltet bara rusar mot katastrofen hur vi än gör. Jag viker ihop morgontidningen och går fram mot fönstret och tittar på huset tvärs över gården. Det sitter en fet duva på cykelställstaket. Och däruppe i svalgången, nu kommer det en pensionär och två tonåringar här, med Konsumkassar, traskande. Det hörs lite pianoklink, det är genom ett fönster därnere på gården, ledmotivet ur Cabaret som stannar upp och börjar igen. Ur ett annat fönster nånstans spills hockeyreferat från tv:n. Så stannar pensionärstanten upp och tar en småfranska, hon bryter upp den ur cellofanet och börjar kasta små degiga bollar ner mor duvan. Det ser så stabilt ut det här. Jag menar, husen står så stilla. Och trädkronorna dom svajar lätt men rötterna sitter som gjutna. Det är nån som vrålar ifrån Johanneshov i tv:n, och den där pianisten dribblar på jakt efter en tonslinga. Och gamla fru Pensionären sprätter småfranskan. Men annars är det så fyllt av frid. Fönstren blänker av morgonsol. Duvan rör sig värdigt, långsamt, steg för steg över cykelställstaket, noppar i degen. Det kan ju inte fan se att vi just nu rusar som skjutna ur den här brutala Big Bang-kanonen mot fullständig förintelse! Långt, långt därute där alla prepositioner bara blir pulver. Det märks inte. Och solen skiner så varmt och troget som på en gammal reklamaffisch för smör. Ska den jäveln sluka oss allesammans i sin jättelika gjutjärnsmage?! Pyramider och pensionärer, duvor och dammsugare, allt ska svetsas i strimlor. Det står i tidningen. Det verkar lite överdrivet. Det står så mycket skit i tidningen. Man vet hur journalister är. Näe, jag sätter på en kopp te, och så glömmer jag hela den här historien.

Ulf Lundell � Sanna (Nyårsafton Åre 1983) (från LP:n Sweetheart , cover på låten Bruce Springsteen � Sandy (Ashbury Park, 4:th July) )

Kjell Alinge: Vi fiskar i alla vatten, efter svensk musik. Coste Apetrea jobbar tillsammans med Björn Holm. Vi ska lyssna på nånting alldeles färskt.

Björn Holm � Glädjen Din (från hans kommande singel med samma titel)

Marianne Faithfull � Working Class Hero (cover på John Lennons kända låt)

John Lennon� #9 Dream

Johnny Mathis Feat. Denice Williams � Love Won't Let Me Wait

Ordinarie hallåman: Love Won't Let Me Wait , Johnny Mathis och Denice Williams, avslutade Radioapparaten Söndag . Producent och presentatör var Kjell Alinge och dessutom medverkade Rakel Granditsky. [Ljud]tekniker var Lars-Erik Vallmark och Therese Doller.

 

 

fil.mag. Sandra Petojevic, 4 mars 2022