Chika'maariska
storhövdingar och handelsmän
I kungariket Chika'maar fanns i början
av 1300-talet sju städer och i var och en av dem regerade en storhövding,
även i huvudstaden Shana'chik där kungen hade sitt bergspalats. Efter
att kungariket delats i två delar av kometen år 924 avskars även
förbindelsen med den mäktige vicekungen i nordväst, vilket gav
storhövdingarna ännu större makt, något de visade genom
att bygga ståtliga bergspalats liknande den som kungen har; i stort sett
ointagliga fästningar där de kunde leva ett liv i lyx och överflöd
utan att bekymra sig om vad som händer på landsbygden.
Storhövdingarna har liksom kungen ensamrätt att ta hand om alla de diamanter och andra ädelstenar som stenjättarna lämnar efter sig varje månad, de tar liksom kungen upp skatt från köpmännen och hantverkarna i staden (de anser att den fattiga landbygden inte har något att erbjuda dem) och dessutom har de ensamrätt på att driva guld-, järn- och saltgruvor.
Storhövdingarna är intresserade av poesi, ekonomi, mode, arkitektur, inredning, något som de rika köpmännen snabbt härmade för att visa sin status. Detta för dem förfinade och högciviliserade beteende hjälper dem att föra handel med Matebia, då det oftast är khobirerna, de matebska länsherrarna, som de har kontakt med. På grund av detta är de tvungna att anlita chappa'ai'shenute för sitt beskydd, annars skulle det vara svårt att forsla värdefulla varor utan att de på vägen skulle bli överfallna av fredlösa som oftast består av fattiga frigivna slavar. Köpmännen sysslar nämligen med slavhandel som ger dem mycket guld, men andra varor som är eftertraktade är kaffe, kakao och exotiska kryddor från Evendaboro långt i söder. I gengäld köper de in spannmål och boskap från det betydligt bördigare Matebia som de sedan säljer till stadsbor och storhövdingar.
Köpmännen ägnar sig även åt bankverksamhet där hantverkare och mindre bemedlade köpmän kan låna och spara pengar. Storhövdingens släktingar hjälper till med regeringen som i stort sett alltid bara gäller staden innanför murarna. Ute på landsbygden regerar krigshövdingarna med sina chappa'ai'shenute.
Den
rike chika'maariske köpmannen Heb'quate Seshen'chak från staden Da'shuur
i samma typ av dräkt som de chika'maariska storhövdingarna brukade
bära. Chika'maarisk illustration från 1320-talet som även visar
köpmannens kartusch - hans namn betyder Ibisoffer Lotushimmel.
År 1320-talet gjorde kung Achet Naqua'shaa Kumihua'taan fler inskränkningar i köpmännens rättigheter, de fick inte längre bygga palats med räta vinklar såsom storhövdingarna och inte heller bära dräkter av dyrbara material såsom sammet och siden, och då köpmännen blev rädda för att kungen skulle förbjuda dem att bygga höga torn eller låna ut pengar mot ränta gjorde de år 1321 uppror mot kung Achet Naqua'shaa som blev piskad till döds strax utanför Portelan.
Storhövdingarna tituleras inte shona'shon (hövdingarnas hövding), den titeln är förbehållen den förste kungen av Chika'maar som levde vid tideräkningens början och som dyrkas som ett helgon. De tituleras enbart shona (hövding) och köpmännen tituleras shenu vilket ordagrant betyder "att omskriva med cirkel" och "signetring", eftersom deras namn alltid återges med hieroglyfer i en kartusch och de använder ju sin signetring i sin affärsverksamhet. Till skillnad från kungen och krigshövdingar använder storhövdingar och köpmän alltid hieroglyfer - aldrig stjärntecken - som ornament i sina klädedräkter, som visar deras identitet och ibland även beskrivningar av olika dygder som de förväntas inneha.
Tillbaka till kungariket Chika'maar
Arkeolog
och kulturhistoriker: Sandra Petojevic
13 maj 2010 (Uppdaterad 2 januari 2011)