Erkelzaar - Det Goda riket


Auterian den Helige - Erkelzaars grundare och förste härskare.
Auterian Kanfagris befinner sig på Världens tak högt uppe i Krothonmassivet. Han bär alla tre Maktens tiaror på huvudet och kämpar mot Mörkrets gud med den Heliga spiran. När Mörkrets gud är besegrad får han behålla Osårbarhetens tiara av ljusets gud och han blir majestatis - Erkelzaars förste härskare av Ljusets guds nåd. Namnet "Erkelzaar" betyder "Det Goda riket" och "majestatis" betyder "den store". Hans valspråk fick han av Ljusets gud och lyder: Ljusets gud är den ende guden och majestatis är hans utvalde härskare.
Den erkelzaarianska härskardynastin som följde efter majestatis Auterian I kan du se här.

Kalender och Tideräkning
Erkelzaarianernas tideräkning startar vid Auterians officiella kröning på den dag som motsvarar julafton på Terra Firma och vid denna dag skänker erkelzaarianerna gåvor till varandra, till minne av Auterians kröningsgåvor. Erkelzaarianernas kalender går efter solen med 13 månader som har 28 dagar vardera samt en eller två mellandagar (den andra är skottdag) mellan vintersolståndet och Kröningsdagen. Detta innebär alltså att Auterian kämpade mot Mörkrets gud sommaren år noll medan hans officiella kröning skedde första dagen i den första månaden år ett. (Innan detta skedde var det vintersolståndet som var årets första dag.) Erkelzaarianerna räknar alltså åren alltid efter Ljusets guds Nedstigning vilket innebär att Auterians första regeringsår var år ett e.N. - första året efter Nedstigningen. När romanen Maktens tiaror börjar är det år 1320 e.N. - e.N. motsvarar tidmässigt e.Kr. på Terra Firma och motsatsen är förstås f.N. (= f.Kr.).

Erkelzaarianska epoker
Precis som Terra Firma har sina epoker (Antiken, Folkvandringstiden, Medeltiden etc.) så har även Erkelzaar sina motsvarigheter och de hänger förstås intimt samman med Artezanias historia:
Den Arkaiska Zaariska tiden (776 f.N. - 491 f.N.)
Den Klassiska Zaariska tiden (490 f.N. - 147 f.N.)
Mörkrets tid (146 f.N. - år ett f.N.) - Zaar splittras i flera rivaliserande riken
Ljusets tid (år noll - år 183 e.N.) - de zaariska kungarikena enas
Ockupationstiden (år 184 - år 361)
Järnets tid (år 362 - år 680)
Det Heliga krigets tid (år 681 - år 703)
Imperietiden (år 704 -år 937)
Medeltiden (år 938 - år 1247)
Sharzukdynastins tid (år 1248 - 1320)
Folkvandringstiden (år 1320 - )

Erkelzaariansk regering
Erkelzaar styrs av majestatis eller en kung som under sig har vasaller, stadsfurstar. Det är stadsfurstarnas uppgift att med hjälp av fogdar samla in skatt till själva, en skatt som används till att finansiera lagväktare och kyrkor, biskopar och präster i respektive stad. Skatten som betalas in till kungen används däremot till att finansiera hovfolk, soldater samt ärkebiskopen som fördelar skattepengarna mellan kyrkorna och klostren. Adeln har högre rang än prästerskapet och därefter kommer i tur och köpmän, hantverkare, bönder, tjänstefolk och allra längt ner på skalan tiggare. Efter kung Zakastvurs död avskaffades knektarna som nästan alltid var adliga och vem som helst kunde därefter bli soldat i den erkelzaarianska armén.

Den erkelzaarianska kyrkan
Erkelzaarianer tror på Ljusets gud som Artezanias skapare och ende gud, och att han sände Profeten Utan Namn till Auterian den Helige så att han kunde hjälpa Ljusets gud med att besegra Mörkrets gud. Erkelzaarianer hyllar den fromma och kyska naturen, enligt den Heliga legenden fick Auterian utstå många faror och frestelser innan han nådde sitt mål: att få Osårbarhetens tiara och bli härskare över Erkelzaar av Ljusets guds nåd. Det var nio dödssynder som Auterian lyckades motstå under sina äventyr: frosseri, lättja, otukt, klentrogenhet, avundsjuka, högmod, girighet, självgodhet och vrede. I huvudstaden Thakandor finns en katedral som styrs av ärkebiskopen och i alla syäder finns kyrkor som styrs av präster. Det finns även kloster som styrs av abbotar och munkar respektive abbedissor och nunnor. Klostren ligger inte alltid i städerna och de används oftast som nutidens sjukhus och sanatorier för alla icke-adliga. (De adliga vårdas förstås i sina respektive residens.) Under kung Zakastvurs tid brändes och plundrades nästan alla kloster utom några få i nordöstra Erkelzaar, men de började återuppbyggas efter kung Zakastvurs död.

Matvanor
Adeln och rika köpmän äter helst färskt kött, olika sorters korvar och salami, samt färsk fisk och frukt varje dag, medan enklare köpmän, hantverkare och bönder får nöja sig med saltkött och torkad fisk samt ärtor och bönor, rovor, potatis och majs. Tomaten och paprikan är känd liksom gurkan och pumpan. Ris och hirs är däremot helt okänt liksom drycker starkare än öl och vin. Vanligt te, jasminte och hibiskuste samt socker och kakao är mycket dyra importvaror från östern och används endast av adel och kungligheter. Bönder äter mest vegetariska saker utom vid högtider de brygger te av pepparmynta, lind, nässla och maskros. Tiggare får nöja sig med kirskål, björklöv och maskrosblad och annat som av adeln betraktas som ogräs och de försöker ofta be att få rester från köpmän inne i städerna - ifall de inte beger sig till den avskrädeshög som alltid finns på norrsidan om stadsfurstens borg.

Klädvanor
Erkelzaarianska män och kvinnor klär sig ungefär på motsvarande sätt som kvinnorna och männen på Terra Firma under 1300-talet. Vanligt folk klär sig i vadmal och ylle medan rikt folk klär sig i linne och siden. Det finns dessutom en lag som förbjuder alla de som inte tillhör adeln eller prästerskapet att klä sig i siden. Eftersom det är bötesstraff på detta brukar rika köpmän kringgå detta genom att helt enkelt betala sina böter varje månad likt en sorts medlemsavgift. Barn kläs i koltar utan någonting under - blöjor är förbehållet de rika och besuttna familjerna.

Tillbaka till Smakprov
Tillbaka till Artezanias historia
Arkeolog och kulturhistoriker: Sandra Petojevic
17 april 2006 (uppdaterat 8 november 2008)