Erkelzaar
- Det Goda riket
Auterian den Helige - Erkelzaars grundare
och förste härskare.
Auterian Kanfagris befinner sig på Världens tak högt uppe i
Krothonmassivet. Han bär alla tre Maktens tiaror på huvudet och kämpar
mot Mörkrets gud med den Heliga spiran. När Mörkrets gud är
besegrad får han behålla Osårbarhetens tiara av ljusets gud
och han blir majestatis - Erkelzaars förste härskare av Ljusets
guds nåd. Namnet "Erkelzaar" betyder "Det Goda riket"
och "majestatis" betyder "den store". Hans valspråk
fick han av Ljusets gud och lyder: Ljusets gud är den ende guden och
majestatis är hans utvalde härskare.
Den erkelzaarianska härskardynastin som följde efter majestatis Auterian
I kan du se här.
Kalender och Tideräkning
Erkelzaarianernas tideräkning
startar vid Auterians officiella kröning på den dag som motsvarar
julafton på Terra Firma och vid denna dag skänker erkelzaarianerna
gåvor till varandra, till minne av Auterians kröningsgåvor.
Erkelzaarianernas kalender går efter solen med 13 månader som har
28 dagar vardera samt en eller två mellandagar (den andra är skottdag)
mellan vintersolståndet och Kröningsdagen. Detta innebär alltså
att Auterian kämpade mot Mörkrets gud sommaren år noll medan
hans officiella kröning skedde första dagen i den första månaden
år ett. (Innan detta skedde var det vintersolståndet som var årets
första dag.) Erkelzaarianerna räknar alltså åren alltid
efter Ljusets guds Nedstigning vilket innebär
att Auterians första regeringsår var år ett e.N. - första
året efter Nedstigningen. När romanen Maktens tiaror börjar
är det år 1320 e.N. - e.N. motsvarar tidmässigt e.Kr. på
Terra Firma och motsatsen är förstås f.N. (= f.Kr.).
Erkelzaarianska epoker
Precis som Terra Firma har sina epoker (Antiken, Folkvandringstiden, Medeltiden
etc.) så har även Erkelzaar sina motsvarigheter och de hänger
förstås intimt samman med Artezanias
historia:
Den Arkaiska Zaariska tiden (776 f.N.
- 491 f.N.)
Den Klassiska Zaariska tiden (490 f.N. - 147 f.N.)
Mörkrets tid (146 f.N. - år ett f.N.) - Zaar splittras i flera rivaliserande
riken
Ljusets tid (år noll - år 183 e.N.) - de zaariska kungarikena enas
Ockupationstiden (år 184 - år 361)
Järnets tid (år 362 - år 680)
Det Heliga krigets tid (år 681 - år 703)
Imperietiden (år 704 -år 937)
Medeltiden (år 938 - år 1247)
Sharzukdynastins tid (år 1248 - 1320)
Folkvandringstiden (år 1320 - )
Erkelzaariansk regering
Erkelzaar styrs av majestatis
eller en kung som under sig har vasaller, stadsfurstar. Det är stadsfurstarnas
uppgift att med hjälp av fogdar samla in skatt till själva, en skatt
som används till att finansiera lagväktare och kyrkor, biskopar och
präster i respektive stad. Skatten som betalas in till kungen används
däremot till att finansiera hovfolk, soldater samt ärkebiskopen som
fördelar skattepengarna mellan kyrkorna och klostren. Adeln har högre
rang än prästerskapet och därefter kommer i tur och köpmän,
hantverkare, bönder, tjänstefolk och allra längt ner på
skalan tiggare. Efter kung Zakastvurs död avskaffades knektarna som nästan
alltid var adliga och vem som helst kunde därefter bli soldat i den erkelzaarianska
armén.
Den erkelzaarianska kyrkan
Erkelzaarianer tror på
Ljusets gud som Artezanias skapare och ende gud, och att han sände
Profeten Utan Namn till Auterian den Helige så att han kunde hjälpa
Ljusets gud med att besegra Mörkrets gud. Erkelzaarianer hyllar den fromma
och kyska naturen, enligt den Heliga legenden fick Auterian utstå många
faror och frestelser innan han nådde sitt mål: att få Osårbarhetens
tiara och bli härskare över Erkelzaar av Ljusets guds nåd. Det
var nio dödssynder som Auterian lyckades motstå under sina äventyr:
frosseri, lättja, otukt, klentrogenhet, avundsjuka, högmod, girighet,
självgodhet och vrede. I huvudstaden Thakandor finns en katedral som styrs
av ärkebiskopen och i alla syäder finns kyrkor som styrs av präster.
Det finns även kloster som styrs av abbotar och munkar respektive abbedissor
och nunnor. Klostren ligger inte alltid i städerna och de används
oftast som nutidens sjukhus och sanatorier för alla icke-adliga. (De adliga
vårdas förstås i sina respektive residens.) Under kung Zakastvurs
tid brändes och plundrades nästan alla kloster utom några få
i nordöstra Erkelzaar, men de började återuppbyggas efter kung
Zakastvurs död.
Matvanor
Adeln och rika köpmän äter helst färskt kött,
olika sorters korvar och salami, samt färsk fisk och frukt varje dag, medan
enklare köpmän, hantverkare och bönder får nöja sig
med saltkött och torkad fisk samt ärtor och bönor, rovor, potatis
och majs. Tomaten och paprikan är känd liksom gurkan och pumpan. Ris
och hirs är däremot helt okänt liksom drycker starkare än
öl och vin. Vanligt te, jasminte och hibiskuste samt socker och kakao är
mycket dyra importvaror från östern och används endast av adel
och kungligheter. Bönder äter mest vegetariska saker utom vid högtider
de brygger te av pepparmynta, lind, nässla och maskros. Tiggare får
nöja sig med kirskål, björklöv och maskrosblad och annat
som av adeln betraktas som ogräs och de försöker ofta be att
få rester från köpmän inne i städerna - ifall de
inte beger sig till den avskrädeshög som alltid finns på norrsidan
om stadsfurstens borg.
Klädvanor
Erkelzaarianska män
och kvinnor klär sig ungefär på motsvarande sätt som kvinnorna
och männen på Terra Firma under 1300-talet. Vanligt folk klär
sig i vadmal och ylle medan rikt folk klär sig i linne och siden. Det finns
dessutom en lag som förbjuder alla de som inte tillhör adeln eller
prästerskapet att klä sig i siden. Eftersom det är bötesstraff
på detta brukar rika köpmän kringgå detta genom att helt
enkelt betala sina böter varje månad likt en sorts medlemsavgift.
Barn kläs i koltar utan någonting under - blöjor är förbehållet
de rika och besuttna familjerna.
Tillbaka till Smakprov
Tillbaka
till Artezanias historia
Arkeolog
och kulturhistoriker: Sandra Petojevic
17 april 2006 (uppdaterat 8 november 2008)