Matebia - Det Rena Kejsardömet


Portelan - Matebias heliga huvudstad.
Det här är en rekonstruktion av den östra porten så som den såg ut på 1200-talet och som var ständigt bevakad. Tiggare och annat slödder släpptes inte in och det var endast stadsbor med särskilda passerkort samt transporter till och från palatsen och handelshusen som fick komma in.

Men en gång om året, på Folkets dag den femte dagen i den fjärde månaden, släpptes vem som helst in, under förutsättning att de köpte offermat av monirerna - solprästerna som alla utan undantag var eunucker eller urmakare - vid portarna. Denna mat som bestod av pastejer, bakverk, frukter och andra delikatesser, skänkte folket sedan som offer till traniboren, solkejsaren som under den heliga vårdagjämningsveckan uppehöll sig i Solens tempel på Solens torg i navet av den cirkelformiga huvudstaden. Åt traniboren upp offermaten så fick vederbörande lycka och välgång i ett helt år.

Porten på bilden var en av fyra identiska portar som låg rakt i öster, väster, norr och söder. Idag är tyvärr alla portar borta, men man kan fortfarande se ruiner av stadsmuren här och där i förorten som ännu bär det uråldriga namnet Portelan vars betydelse är "Den Förbjudna Staden". Dessutom fann man vid en utgrävning i fjol en nästan komplett prydnadsurna av marmor som har samma form som den märkliga stolpen mellan tronen och kopparskivan i tronsläden. Ett mysterium är att stenurnan har fyra knoppar medan stolpen har sex, men det kan bero på att nummer fyra var ett heligt tal.

Matebsk hierarki
Under traniboren finns tio länsherrar som styr över var sitt län, khobirer och fyra av dem regerar dessutom över var sin kvadrant av huvudstaden Portelan. Det är endast khobirer som får se traniboren i ögonen, alla andra måste hålla huvudet sänkt inför hans kejserliga helighet.

Portelan har vid denna tid drygt 600000 invånare (som jämförelse har Göteborg drygt 500000 invånare) medan de övriga städerna har 50-60000 invånare (som jämförelse har Borås drygt 60000 invånare). Khobirerna driver in skatter med hjälp av tullar vid stadsportarna samt den avrad alla jordbrukare i länet måste betala. En fjärdedel av produktionen går till khobirerna som skatt, men eftersom slaveri är tillåtet i Matebia tycker inte mateberna att det är så betungande med denna skatt.

Monirer är ett prästerskap som består av kastrerade män, eunucker. Eftersom dessa saknar avkomma och familjelojaliteter, anses de vara mer trogna solguden och traniboren än vad de vanliga ämbetsmännen (khobirer och tirsaner) är. Men i motsats till de forna kinesiska hoveunuckerna arbetar inte dessa i närheten av kejsaren (utom vid vårdagsjämningsceremonierna) utan i stället ägnar de sig åt böner, sjukvård, andlig musik, dop, bröllop, begravningar samt gudstjänter i alla soltempel och solkloster. Det matebska folket betalar skatt till monirerna i form av "åttonde" vilket nästan motvarar kyrkans tionde, men det består alltid av en åttondel av det de producerar.

Att vetenskapen är en stor del av monirernas sysselsättning beror dels på den fantastiska upptäckten att Artezania roterar kring solen och inte tvärtom och dels på den erkelzaarianska ockupationstiden som frambringade fiffiga lösningar på svåra problem. Ett känt matebskt talesätt är "Nöden är uppfinningarnas moder". Monirerna är dock alltid underställda en khobir och denne gör alltid anspråk på monirernas uppfinningar och vetenskapliga framsteg. I sin tur får vederbörande monir en tatuering som gör att han eller hon får närvara vid traniborens vårdagjämningsbankett, vilket är en helig ynnest och ger honom eller henne direkt inträde till Solgudens himmelska rike efter döden.

Tirsaner är allid män från någon khobirklan och de är lagväktare, ett slags poliser. Om någon tirsan ägnar sig åt vetenskap, så är det alltid khobiren i hans klan som tar åt sig äran. I gengäld får tirsanen närvara vid traniborens vårdagjämningsfest - en mycket eftertraktad och avundsvärd förmån, då den som närvarar vid kalaset slipper bli återfödd, utan får direkt inträde till Solgudens himmelska rike utan att ha fallit i strid. Rika köpmän och bönder betalar ibland skyhöga summor för att en enda gång i sitt liv få närvara vid denna fest. För att folket ska ha en chans anordnas lotterier där fyra personer om året blir lyckliga vinnare av denna ynnest. De får då en speciell tatuering som gör att ingen kan ta ifrån dem denna förmån.

En tranishek - en matebsk krigsherre.
Denna avbildning av en okänd tranishek är från en svårt skadad väggrelief från 1200-talet. På bilden är han avbildad i paraduniform, vars enda skillnad från stridsuniformen är att den saknar bakre slits i kaftanen, att den förgyllda stålkragen har färre leder och saknar emblem samt att hjälmens förgyllda kopparskiva är större. Ordet "tranishek" betyder ordagrant "solens högra hand" och de består av shazdarer (se nedan) som traniboren personligen välsignat. Tranishekerna var de som var Matebias verkliga regeringsmän efter 1320-talets början då khobirerna försvann.

En tranishek är en mycket skicklig krigare, han kan fäktas med två sablar samtidigt och dessutom utdela flygande sparkar. Utvalda matebska pojkar får lära sig krigskonsten på särskilda träningsskolor från det att de är sex år gamla och de återser sina föräldrar först som vuxna. Som färdig krigare kallas han narod - vapenbroder- och är en menig soldat som brukar ingå i en kohort med hundra soldater. Kohorten står under befäl av en nizdar - underbefälhavare - som i sin tur står under befäl av en nazdar - vapenbefälhavare. En legion - tio kohorter - står under nazdarens befäl och han står i sin tur under befäl av en shazdar - överbefälhavare - som leder en hel krigshär där minst fyra legioner ingår.

Att bli narod är många pojkars dröm, eftersom de bekostas av khobirerna eller av tranishekerna. Detta innebär att lägsta narod är mycket högre ansedd än den skickligaste hantverkare och de får avsevärt mycket bättre mat än arrendebönderna. Är man infödd i en khobirklan kan man bli tirsan, lagväktare, som har högre rang än naroden.
Matebska flickor däremot måste lära sig att behaga sin make, att sköta sysslorna i hemmet och att sköta om barnen. En matebsk kvinna måste bära burkha och får inte gå ut själv, utan måste alltid åtföljas av en manlig familjemedlem.

Klicka på blåa ord så får du mera fakta.
Klicka på bilderna ovan så får du se fler detaljer.

Tillbaka
Arkeolog och kulturhistoriker: Sandra Petojevic
26 april 2004 (uppdaterad 19 januari 2008)